Inspireras av det ena till det andra

Publicerad 18.12.2014 kl. 16:32

Med jämna mellanrum har vi här på bloggen lyft fram att man gärna kan söka inspirationen utanför sitt eget område. Leta i en teknik men använd en annan. På så sätt föds lättare nya produkter och du undviker kopiering. Historien om rysstavlorna kanske kan inspiera till något helt annat? Ett mer korrekt namn är hinterglasmålningar från engelskans hinter som betyder antyda. 

Tavlan finns vid Fornstugan i Esse.

I hela svenska Österbotten men peciellt i Vasatrakten har hinterglasmålningarna varit mycket vanliga, och det är också här de fick benämningen rysstavlor. Det vanligaste motivet på de österbottniska tavlorna är en krans med blommor som bildas av två halvcirkelformade kvistar som korsas nertill. Förebilden var lagerkvistar, ekblad och vinlöv, men konstnärernas tolkningar av dessa har gett en rik variation på motiven. I kransens mitt finns ofta en betydelsefull text, ibland ett fotografi. 

Tavlorna finns vid Brages friluftsmuseum i Vasa. 


Ett annat vanligt motiv är porten, stödd av två kraftiga pelare och krönt med en kejserlig krona. Blommor och ornament pryder pelarna och ibland avbildas soluppgången i portöppningen tillsammans med tänkvärda ord eller ett kvinnonamn. Den vanligaste avbildade tankespråket är ”Gud är kärleken”. Ofta anges också tavlans tillverkningsårtal som en del av motivet. 

Tavlan finns vid Brages friluftsmuseum i Vasa.

Tavlan finns vid Ålidens hembygdsgård i Purmo.

De värnpliktiga soldaterna som tjänstgjorde på Kasernområdet i Vasa under 1800-talets slut är konstnärerna bakom de österbottniska tavlorna. Men namnet till trots var det inte ryska soldater, utan finländska. Ofta uppfattades det militära bland folket som något ryskt, och man kom att kalla Kasernområdet för Ryssbacken.Tidvis kommenderades soldaterna till Ryssland, och det är troligt att de tog med sig den speciella hinterglasmålarkonsten därifrån. Idag hittar vi tavlorna på vart och vartannat museum i trakten.

Tavlan finns vid Ålidens hembygdsgård i Purmo.

Tavlan finns vid Fagerbacka Fäbodställe i Purmo.

För att skapa en tavla utgick man från en ofärgad glasskiva på vars baksida man skissade motivet. Motiven kopierades i stor utsträckning och man kan därför idag uppleva att man ser samma tavla på flera olika museer. Eftersom man arbetar på glasets baksida, och allt följaktligen är spegelvänt, bör man vara noga att få bokstäverna åt rätt håll. På en del av de gamla tavlorna ser man att konstnären haft för bråttom med detta och resultatet är ett charmigt bakvänt S. 
När motivet är på plats målas glasets baksida svart, allt utom motivet då vill säga. Färgen ska vara riktigt tjock, och vanligen räcker det inte med bara ett varv. En del detaljer har framhävts med tunn lack i gult eller rött, som gör att den silverpappret senare uppfattas som guld- eller kopparfärgat. 
När färgen torkat placerades glaset i en ram, en enkel träram eller en rikt dekorerad korkram, och stanniolpapper skrynklades på plats. Stanniolpapper är gjort av tenn, men idag kan det lika bra ersättas med vanlig aluminiumfolie. Ett lagom skrynkligt papper reflekterar ljuset bäst. Ett par korkbitar på baksidan gjorde att stanniolpappret behöll sina skrynklor fastän ramens baksida lades på plats, förr vanligen en kartongskiva.

Ett exempel på hur man kan inspireras av det ena till det andra är Åsa Broos kort med korsstygnsmotiv. Kopplingarna är tydliga, guld, svart och motiv av ornament och viktiga budskap. Motiven gör sig förstås lika bra broderade med guldtråd på svart aidaväv, vår broderiexpert under projektet var Eivor Nybäck

Men, för den som vill ge sig hän och tillverka en egen hinterglastavla kan vi tipsa om de lämpligaste färgerna. Till skissandet funkar en svart tunn tuschpenna som fäster på glas, och till själva målandet dessa typer av färger. Återanvänd gärna glas och ramar från loppis. Ta då inspiration till motiven från något annat område, varför inte broderi, så sluter vi den cirkeln. Lycka till! 

Källa: Leena Sandberg: Pohjalaiset hopeapaperitaulut. Pro gradu-tutikielma suomalais-ugrilaisessa kansatieteessä. Lokakuu 1993, Helsingin Yliopisto.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver?

 

Handante är ett uvecklingsprojekt som lyfter fram Pedersöres hantverkstradition såväl som nejdens mångsidiga kunskap inom formgivning och hantverk. Handante vänder sig till alla med hantverksintresse. Läs mera under Projektbeskrivning.